31 Juli

Det är svårt att inte alltid låtsas om blickarna man får på bussen eller på stan, kommentarerna som idioter fäller då de tror att man inte hör. Det är svårt att låta bli att inte stirra tillbaka då folk med stora ögon glor rakt på en, totalt utan den minsta lilla skymt av diskretion. Och det är svårt att förstå varför folk över huvud taget stirrar, viskar och kommenterar, när man egentligen inte är någonting annat än en simpel människa på bussen, precis som dem. Så, finns det någon som skulle kunna förklara detta fenomen för mig, varför folk alltid ska betrakta folk som ser annorlunda ut än de själva som någon slags cirkusattraktion?

Jag själv glor inte snett på varenda människa som inte ser likadan ut som jag själv, för i så fall skulle mina ögon rent ut sagt stirra bak i nacken på mig, och jag är inte typen som väljer att kommentera en annan människas utseende så pass högt så att personen i fråga hör, utan jag försöker i så fall hålla min åsikt för mig själv. För jag vet ju hur det är, när folk kommenterar så du hör, när folk gör andra uppmärksamma på hur man ser ut. Jag valde inte att få all den här uppmärksamheten då jag valde på vilket sätt jag ville klä och sminka mig, hur jag ville se ut helt enkelt, men det följde med som någon slags bonus, en bonus som jag knappast skulle sakna om den plötsligt försvann.

Vad är det folk är rädda för? För jag är varken satanist, seriemördare eller knarkare, tro det eller ej, jag är ingenting av det där, så vad är det då folk är rädda för? Är de rädda för allt det som inte är som de själva? Om fallet är så så har mänskligheten inte långt kvar, det är ett som är säkert.

"Jävla emo, stick och skär dig" eller "Ser du som hon ser ut? Herregud!" eller "Undrar vad hennes föräldrar säger om att hon ser ut sådär". Exempel på vad man har fått höra i sina dagar, och jag lovar, det finns hur många versioner på alla tre exempel som helst, beroende på vem de kommer ifrån. Första exemplet är hormonstinna tonåringar som knappt vet vad emo är för något, de bara antar att alla som ser ut som jag leker med vassa föremål på fritiden. Den andra kommer för det mesta från tjejer eller killar som hakat på trenden som "stekare", eller snobbar, helt enkelt. Och det tredje är väl uppenbart? Pensionärer eller medelålders kvinnor/män. Man lär sig att inte bry sig, man lär sig att inte visa långfingret så fort man får en kommentar, och man lär sig att livet inte alltid är schysst att leva. Man lär sig att leva med idioter, kort sagt.

Jag tänker däremot inte börja klä eller sminka mig annorlunda bara för att det finns människor som inte vet vad ordet "acceptans" eller "respekt" innebär. Jag tänker inte vänta på att världen ska acceptera mig för den jag är, för världen begår ett stort misstag då den tror att jag helt plötsligt ska börja tugga i mig människokött eller proppa mig full med diverse olagliga substanser. För jag är inte sådan, men världen är däremot trångsynt. Tråkigt men sant.

/ S*